Att Ulf Stenerhag är engagerad i The Hunger Project råder det inga tvivel om. Sedan han upptäckte organisationen på en ledarskapskurs för 12 år sedan har han tagit med The Hunger Project på olika konferenser, engagerat människor att bli månadsgivare och använt The Hunger Project som exempel på hur man kan jobba ihop som kommersiellt bolag och ideell organisation. För ett par år sedan tog han samarbetet ett steg längre. Han bjöd in The Hunger Project Sverige till sina egna kontorslokaler.
– Jag har aldrig varit intresserad av att tvinga folk in i engagemang. Däremot har jag haft ett intresse av att människor ska intressera sig för Hungerprojektet. Att bjuda in The Hunger Project Sverige till våra lokaler var ett sätt för våra organisationer att komma närmare varandra.
Särskild personalfond för sociala projekt
Personalen på Thurne Teknik beslutade för tre år sedan att företaget skulle investera i ett treårigt projekt för att ta The Hunger Projects epicenter Mem-Chemfre i Ghana till självförsörjning. Investeringen gjordes via en särskild personalfond där pengarna är öronmärkta för sociala projekt som är bra för planeten och mänskligheten. Men på frågan om varför företag bör ta ett samhällsansvar svarar Ulf att frågan är felställd.
– Fråga de som inte tar ansvar om varför de inte tar ansvar. Jag tycker på riktigt att frågan är obsolet 2019. Ansvar tar man för att det åligger en som människa, som medmänniska och som organisation.
”Vi ser ju resultatet av att jobba med ansvarstagande åtgärder”
Ulf tycker att det finns en annan fråga som är intressantare, nämligen om ansvarstagande skapar värde. Det menar han att det gör, i högsta grad.
– Vi har sett att engagemang från personalens sida ger en större stolthet i vilka vi är och vad vi gör. Det tränar oss att ta ansvar och det tränar oss på att göra affärer. Vi ser ju resultatet av att jobba med ansvarstagande åtgärder på sista raden i vår resultaträkning.
En modell som ligger Ulf varmt om hjärtat
Ulf har också sett resultaten på plats i programverksamheten. Han har varit både i Uganda och Ghana flera gånger. The Hunger Projects modell ligger honom varmt om hjärtat eftersom den bygger på ett holistiskt synsätt och är entreprenöriell i sin karaktär.
– Det finns en otrolig kraft i The Hunger Projects metodik när det gäller uppföljning av nyckeltal. Det påminner om hur vi på Thurne gör. Vi sätter ett mål, följer upp det och sen tittar vi på avvikelser. Det som också varit tydligt är stoltheten jag sett hos människor i programverksamheten. Stoltheten över vad man lyckats skapa själv. Att människor går rakryggade i det där. Det är fint och spännande att se.
