Foto: Johannes Odé
Möt Emilienne.
Emilienne kommer från byn Assalin i Benin. Hon visar upp sin jordnötskaksverksamhet som hon byggt upp de senaste åren. Hennes fyra anställda, alla kvinnor, arbetar för fullt med att grilla jordnötter, knåda kakdeg och fritera kakorna.
– Innan The Hunger Project startade sina aktiviteter i den här regionen så jobbade jag på min bit land där jag odlade jordnötter som jag bakade kakor av och sen sålde. Min inkomst var väldigt knapp och allt jag tjänade gick till att försörja min familj och till att betala av mina lån. Det var omöjligt för mig att spara några pengar, tanken slog mig aldrig ens. Räntan på mina lån var väldigt hög, den låg på 100 procent. Så jag fortsatte ta lån för att kunna betala räntan. Jag var fast, berättar Emilienne.
Emilienne tog anställning hos en lokal bonde och jobbade på hans åker utöver att hon att jobbade på sin egen bit land för att kunna försörja familjen.
The Hunger Project kom till byn
2003 startade The Hunger Project sin verksamhet i området och Zakpota Epicenter som ligger nära Emiliennes by Assalin byggdes upp. Hon såg direkt fördelarna med att delta i aktiviteterna som finns där.
– Mikrolånen från epicentrets bank hade en mycket lägre ränta. Jag kunde ta ett lån med bara 1 procents ränta. Jag och 16 andra kvinnor från min by gick ihop och tog ett stort lån på ett år. Vi deltog också i de inledande workshopsen där vi pratade mycket om vilka framtidsvisioner vi hade för vårt samhälle. Jag lärde mig att ta fram en affärsplan, att jag kan anställa folk som kan arbeta för mig, och även hur viktigt det är att spara ihop pengar, säger Emilienne.
"Jag lärde mig också att jag kan anställa folk till att arbeta för mig, och även vikten av att spara ihop pengar."
” Saker har verkligen förändrats”
Sedan dess har en hel del förändrats för Emilienne.
– Nu har jag 3 anställda som jag kan betala ut lön till, varav en är min dotter. När jag var ung och fortfarande bodde hemma med min mamma så arbetade jag för henne också. Jag jobbade på vår åker, men det var aldrig tal om att jag kunde få betalt för det. Så saker har verkligen förändrats sedan dess!
Under The Hunger Projects workshops ägnas mycket uppmärksamhet åt möjligheten att bli självförsörjande. Att inte vara beroende av bara en verksamhet, utan att sprida ut sina inkomstkällor och på så sätt bli mindre sårbar för förändringar.
– Jag kan inte överleva på enbart inkomsterna från jordnötskaksförsäljningen. Så nu har jag, på The Hunger Projects inrådan, bestämt mig för att starta andra verksamheter parallellt. Till exempel så köper jag majs och andra grödor i bulk och förvarar dem. Jag köper även jordnötterna i stora mängder vilket håller kilopriset nere ordentligt. Inkomsten för alla mina verksamheter tillsammans blir nästan 3 000 euro per år. Efter att jag betalat lön till mina anställda och alla andra kringkostnader så har jag 525 euro över. Av dem sparar jag cirka 100 euro, och resten behöver jag för att ge mat till min familj och till att betala skolavgiften till mina yngsta barn.
