I vår nya rapport ”Unga makthavare om hunger” har vi undersökt riksdagens ungdomsförbunds tankar, problemformuleringar och lösningar på hungerfrågan. Vår tidigare undersökning “Unga om hunger” visade att kunskapen om hunger är låg bland ungdomar. Med denna nya undersökning ville vi ta reda på hur det ser ut bland politiskt engagerade unga. De som är unga politiker idag är högst delaktiga i uppfyllandet av Agenda 2030 och deras kunskaper och engagemang är avgörande för framtida utvecklingsarbete. Med den här rapporten har vi tagit tempen på vad framtidens makthavare i Sverige vet, tänker och tycker om hunger.


Hungern går att avskaffa, men inte till 2030
Alla ungdomsförbund menar att hungern går att avskaffa – det är glädjande. Hunger är världens vanligaste dödsorsak och samtidigt är mat en fundamental mänsklig rättighet. En majoritet av ungdomsförbunden tror dock inte att det kommer gå till 2030. Bland orsakerna nämner de klimatförändringar, pandemin som försvårar arbetet, konflikter, ett ojämlikt marknadssystem och en ojämlik värld. Två partier tror dock att målet går att nå till 2030 med omställning av distribution och produktion av mat samt med främjad tillväxt och bekämpad fattigdom.


Hunger och fattigdom de viktigaste områdena i Agenda 2030
En majoritet av ungdomsförbunden tycker att mål 2 Ingen hunger, tillsammans med mål 1 Ingen fattigdom, är ett av de viktigaste globala målen. Det tar vi med oss i vårt fortsatta arbete. Det är först när vi har makthavare som på allvar prioriterar och förstår hungerfrågan som vi kan få ett slut på hunger och fattigdom.


Orsaker och lösningar till hungersituationen
Ungdomsförbunden är överens om att hunger är en viktig fråga och att en lösning på problemet är möjlig. Deras förslag på orsaker och lösningar varierar däremot. Ungsvenskarna och LUF menar att konflikter och klimatförändringar är orsakerna till världshungern, LUF anger även ekonomisk nedgång. KDU menar att världshungern beror på tullar och regleringar och CUF anger även de brist på frihandel men också brist på teknik och distribution av mat. SSU menar att hunger orsakas av ojämlikheten inom och mellan länder och enligt MUF existerar världshungern på grund av en ökad befolkning och minskade odlingsmarker. Ung Vänster svarar att hungern beror på kapitalismen och Grön ungdom svarar att det är på grund av ojämlikhet och klimatförändringar.

När det gäller lösningar för att avskaffa hunger går resonemangen att känna igen från förbundens svar om orsaken till hunger För SSU, Grön ungdom och Ung Vänster handlar lösningarna om att prioritera och fördela om och att skapa ett mer jämlikt samhälle. KDU menar att mer frihandel är en lösning, MUF tar upp politisk vilja och CUF lyfter hjälp till självhjälp.


Kritik mot moderpartiernas insatser för att avskaffa hunger
Hälften av ungdomsförbunden tycker inte att deras moderpartier gör tillräckligt i hungerfrågan. LUF tycker inte att moderpartiet är tillräckligt radikala när det gäller klimat, frihandel och rörelsefrihet. Ung Vänster menar att frågor om rättvisa, fördelning, klimat, hugner och solidaritet inte får tillräckligt med utrymme i den politiska debatten. Både SSU och MUF tycker att Sverige, och regeringen, kan göra mer i frågan, eftersom det uppenbart inte är tillräckligt i nuläget.


Klimatet viktigt, men jämställdheten glöms bort
Ungdomsförbunden tar återkommande upp klimatet och svaren tyder på en förståelse för hur klimatförändringar påverkar hungersituationen. De verkar även ha en insikt i hur pandemin gjort att utvecklingen gått bakåt. Däremot är det bara ett förbund som rankar jämställdhet som ett av de viktigaste områdena för att avskaffa hunger. The Hunger Project arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv – dels för att en stor majoritet av världens fattigaste är kvinnor. Men också för att vi vet att när kvinnor får möjlighet att delta i samhället på samma villkor som män förändras världen till det bättre. Kvinnor återinvesterar mer i familjen genom att lägga pengar på mat, utbildning och hälsa. Därför tycker vi att det är oroväckande att så få lyfter kopplingen mellan jämställdhet och hunger.


En majoritet av ungdomsförbunden vill slopa enprocentsmålet
Fem av åtta förbund svarar att Sverige inte bör behålla målet om en procent av BNI till biståndet. De menar att behov och möjlighet ska styra hur mycket pengar Sverige ska avsätta till andra länder, och att man ska ha resultatmål istället.


Studien i korthet:
– Alla ungdomsförbund tror att hungern går att avskaffa

– 5 av 8 ungdomsförbunden tror inte hungern kan avskaffas till 2030, som är mål 2 i Agenda 2030

– 5 av 8 anger hunger och fattigdom som de viktigaste områdena i Agenda 2030

– 5 av 8 ungdomsförbund vill slopa enprocentsmålet

– Hälften av ungdomsförbunden underkänner moderpartiernas arbete för att avskaffa hunger


Finansiering
Undersökningen har genomförts med hjälp av Sidabidrag förmedlade via ForumCiv. För innehållet står The Hunger Project.

Läs hela rapporten här.