I dag är det Världshungerdagen, en dag som uppmärksammas världen över för att öka medvetenheten om hunger. The Hunger Project vill påminna om att en värld utan hunger är möjlig, men det kräver storskalig systemförändring.
I den nyligen släppta budgetpropositionen konstaterar regeringen att hungern i världen fortsätter öka för åttonde året i rad. Man kan läsa att 345 miljoner människor i världen saknar tryggad livsmedelsförsörjning. Vi välkomnar att regeringen lyfter denna globala kris som kräver krafttag för att stoppa, men tyvärr har de blandat ihop begreppen. De 345 miljoner människorna är de som enligt WFP uppskattas lida av akut matbrist, vilket är skedet innan svält. Betydligt fler än så lever utan tryggad livsmedelsförsörjning.
Enligt FAO:s senaste rapport har nämligen 42 procent av världens befolkning inte råd med tillräckligt med näringsrik mat. Alltså nästan hälften av världens befolkning. 783 miljoner människor levde 2022 i det som definieras som hunger. Det är inget annat än en global matkris. En hungerkris.
Men den här krisen behandlas inte som en kris. Istället tillåts dagens matsystem skapa och befästa hunger, när maten fördelas ojämlikt. För det finns tillräckligt med mat på jorden för att räcka till alla. Krisen har skapats av en ojämn fördelning där få aktörer gynnas, medan allt fler individer hamnar utanför. Även jorden tar stryk av de ohållbara systemen och i dag går den biologiska mångfalden förlorad i snabbare takt än någonsin. Det, och klimatförändringarna, drabbar de redan utsatta hårdast, de som är beroende av sina odlingar för att få mat på bordet.
En som väl känner till konsekvenserna är bonden Yacouba Ouedraogo som bor på landsbygden i Burkina Faso, helt beroende av jorden han brukar. Han har själv upplevt kronisk hunger och på nära håll sett hur det inte bara påverkar individer utan hela samhällen. I dag odlar han bl a majs, hirs, durra och bönor, som basföda till sin familj. Överskottet säljs och den lilla vinst han får över lägger han på att betala för sina barns skolgång. Men Yacouba beskriver att jordbruket blivit en chansning och att vattenbrist är ett stort problem. En uteblivet regn kan betyda att en hel skörd går förlorad.
– Förra året hoppades vi på att regnet skulle komma, men det kom inte. Det är väldigt osäkert.
De som lever nära problemen sitter ofta också på de mest hållbara lösningarna. Inom The Hunger Projects verksamhet ser vi individer och samhällen resa sig ur hunger varje dag. Men vi vet också att när du lever i kronisk hunger är det svårt att förändra din situation. Lever du i hunger tvingas du lägga allt din tid och energi på att skaffa mat för dagen. Du går runt med en ständig stress att få ihop tillräckligt med näringsrik mat till dig och din familj. Du går och lägger dig hungrig, och måste kanske välja vilket barn som ska behöva lägga sig hungrigt just ikväll. Vilket av barnen som ska få fullfölja sin skolgång.
Att leva i hunger är inte samma sak som att leva i svält, då du riskerar att dö av matbrist. Du kan leva i hunger under lång tid, men hela tiden med en överhängande risk att snabbt hamna i svält när det oväntade inträffar – som en naturkatastrof, väderomslag till följd av klimatförändringar, en pandemi eller ekonomisk nedgång. Händelser som vi sett lösa av varandra de senaste åren. Vi behöver därför satsa ännu mer på att bygga motståndskraft och arbeta förebyggande för att den kroniska hungern inte ska bli akut.
Hunger går att stoppa. Vi ser bevis på det varje dag. Men vi ser också bakslagen. Människan har skapat en värld med hunger och har i dag alla ekonomiska, politiska och sociala möjligheter att skapa en värld utan hunger. För att det ska ske behöver vi börja med att se världshunger som något oacceptabelt och kräva att den behandlas som den kris det är.
Malin Flemström
Vd, The Hunger Project Sverige