– Min mamma var folkvald byrådsmedlem, och det påverkade mig när jag växte upp. Hon berättade om människors problem, och jag kunde tyst observera hur hon utförde sitt arbete. När jag blev äldre började jag förstå hur det politiska systemet fungerar, säger Guthyamma.

I Indien finns omkring 600 000 byar som styrs av lokala byråd – den demokratiska instansen närmast medborgarna. 1992 antogs en konstitution som fastställde att minst en tredjedel av de beslutande platserna i byråden ska avsättas till kvinnor. Ett stort steg för jämställdheten, men i praktiken har lagen inte haft den effekt den var avsedd att ha. 

Hot och våld vardag för folkvalda kvinnor
Istället får kvinnliga politiker ofta utstå hot och våld från både sin egen familj och andra i samhället, som anser att kvinnor inte kan eller ska engagera sig politiskt. I offentliga sammanhang är kvinnorna ofta framskickade av manliga släktingar som använder dem som språkrör för att driva sina egna intressen. 

För Guthyamma, som är från en marginaliserad familj, var valkampanjen tuff. Oppositionen trakasserade henne med mutor och hot för att få henne att hoppa av. Guthyamma är nämligen engagerad i en landstrid där hon kämpar för att högre kastfamiljer ska lämna tillbaka mark som de länge har förvärvat olagligt.

– Marken tillhör oss alla och kan användas till att bygga hus på för de mest utsatta i vårt område. Markkonflikten är nästan min viktigaste prioritet under min mandatperiod, säger Guthyamma.