Om hunger.

Upp till 828 miljoner människor lever idag i hunger. Det betyder att var nionde människa på vår planet går och lägger sig hungrig, varje kväll. Världshungern har ökat de senaste sju åren, och på grund av Coronapandemin och kriget i Ukraina har antalet hungriga eskalerat kraftigt de senaste två åren. En tredjedel av alla människor på jorden har idag inte tillgång till tillräckligt med näringsrik mat.

Vad är hunger?
Hunger är inte svält. Hela 828 miljoner människor lever i dag i hunger, inte i svält, utan i konstant hunger. Hunger definieras som en obekväm eller smärtsam känsla som har orsakats av otillräckligt med energi från matkonsumtion (1).

När all vaken tid går åt till att skaffa mat för dagen så hämmar det familjer, individer och samhällen. Då finns det ingen tid eller utrymme för att spara pengar, utbilda sig, starta företag eller göra upp planer för framtiden. Så ser vardagen ut för var tionde människa på jorden. Hunger kan leda till under- och felnäring, vilket i sin tur kan leda till under- eller övervikt, hämmad tillväxt och otillräckligt intag av vitaminer eller mineraler.

Världens största hälsorisk
Kronisk hunger, alltså långvarig hunger, och undernäring påverkar människor på många vis. Det gör att hjärnan inte utvecklas, att barn inte växer och vid en katastrof hamnar människor direkt i svält. Barn är särskilt utsatta och varje år dör nästan 2,5 miljoner barn före femårsåldern på grund av undernäring (2). Hunger och felnäring är världens största hälsorisk, och varje dag dör omkring 17 000 människor till följd av hunger (3). Det är fler än antalet människor som dör av AIDS, malaria och tuberkulos tillsammans.

Hunger handlar inte bara om mat
I dag produceras tillräckligt mycket mat för att mätta hela världens befolkning. Världshungern handlar framför allt om rättigheter som inte blir tillgodosedda, så som rätten till utbildning, till demokrati och till ett jämställt liv där kvinnor och män har samma tillgång till makt, inflytande och resurser i samhället. Hunger och undernäring hindrar idag många länders utveckling och tillväxt eftersom otillräckligt intag av näringsriktig mat gör det omöjligt för många att ens klara av att arbeta eller utbilda sig. Att ha tillgång till tillräcklig mat för dagen är dessutom en mänsklig rättighet som fastställs i flera av FN:s kärnkonventioner (4).

Att övervinna hunger och undernäring i alla dess former (inklusive undernäring, mikronäringsbrister, övervikt och fetma) handlar om mer än att säkerställa tillräckligt med mat för att överleva. Maten vi äter – och särskilt vad barn äter – måste också vara näringsrik. Ändå är ett stort hinder den höga kostnaden för näringsrika livsmedel. En hälsosam kost kostar mycket mer än 1,90 USD/dag, vilket är den internationella fattigdomsgränsen. Näringsrika mejeriprodukter, frukt, grönsaker och proteinrika livsmedel tillhör de dyraste livsmedelsgrupperna världen över. De senaste uppskattningarna är att häpnadsväckande 3 miljarder människor eller mer inte har råd med en hälsosam kost (5).

Trendbrott åt fel håll
De senaste årtiondena har vi sett otroliga förändringar vad gäller antalet människor som lever i hunger. Mellan år 2000 och 2015 minskade antalet hungriga med nästan 100 miljoner. Detta tyder på att det går att avskaffa hungern i världen. Tyvärr går trenden åt fel håll. De senaste sju åren har världshungern ökat. Klimatförändringar, konflikter, ekonomiska nedgångar och Coronapandemin är de övergripande orsakerna till ökningen. 

Läs mer om hunger
World Food Programme om hunger
FN om hunger
Världskoll – Hunger
The State of Food Security and Nutrition in the World
Globala Målen: Ingen Hunger

Ungdomar positiva – världshungern går att avskaffa.

Världshungern går att avskaffa. Det tror 7 av 10 ungdomar i The Hunger Projects nya rapport om ungas syn på hunger. Omfördelning av resurser genom bistånd och bidrag är den bästa vägen dit enligt de svarande.

FN:s mål att avskaffa hungern fram till 2030 är ett av de Globala målen som går bakåt. I dag lever 1 av 11 människor i hunger, en siffra som riskerar att förvärras ytterligare i spåren av Covid-19. Trots den negativa utvecklingen är unga i dag positiva inför framtiden. Rapporten ”Unga om hunger” visar att 7 av 10 unga tror att hungern i världen går att avskaffa.

– Resultatet är väldigt positivt. Andra undersökningar visar att den yngre generationen får en allt dystrare syn på framtiden men i hungerfrågan finns det faktiskt hopp. Och det är viktigt. Det är de unga i dag som kommer att leda arbetet mot hunger och fattigdom i morgon, säger Malin Flemström, vd för The Hunger Project Sverige.

Allt hänger ihop.

Hunger är ett komplext ämne och det krävs ett holistiskt arbetssätt för att lösa problemet långsiktigt och hållbart. Det räcker inte att fokusera enbart på ett område, många fler aspekter måste tas med. Detta är ett förhållningssätt som avspeglas väl i Agenda 2030.