Vad krävs för att kvinnor ska kunna använda de rättigheter de har enligt lagen? I vår nya rapport delar vi resultat och lärdomar från Collective Voices, ett projekt som stärkt kvinnors rätt till mark i norra Uganda.
Mellan juli 2025 och augusti 2026 genomförde The Hunger Project projektet Collective Voices i Nwoya i norra Uganda, med finansiering från Svenska institutet. Arbetet har fokuserat på att stärka kvinnors kunskap om sina rättigheter och deras möjligheter att påverka beslut som rör mark.
För många familjer i området är marken avgörande för att kunna odla mat och försörja sig. Enligt ugandisk lag har kvinnor rätt att äga, använda och ärva mark. Trots det har män ofta större inflytande över hur marken används och vem som får tillgång till den.
I den nya rapporten sammanfattar vi de resultat som uppnåtts, vilka förändringar som skett i lokalsamhällena och vilka utmaningar som fortfarande finns kvar.
Några resultat från Collective Voices
- 100 procent av kvinnorna som deltog i slutmätningen uppgav att deras kunskap om markrättigheter hade förbättrats.
- Vid projektets start kände ungefär en av fyra kvinnor till att kvinnor har laglig rätt att ärva mark. Vid projektets slut var det fler än fyra av fem.
- 68,7 procent av kvinnorna uppgav att deras tillgång till mark hade förbättrats mycket sedan projektet startade.
- Under en tolvmånadersperiod hanterades 35 fall som rörde kvinnors markrättigheter.
När kunskap blir till handling
Att känna till sina rättigheter är ett viktigt första steg, men kvinnor behöver också kunna använda dem i praktiken.
Därför har The Hunger Project arbetat tillsammans med kvinnor, lokala myndigheter, markkommittéer och traditionella ledare. Genom utbildningar, juridisk rådgivning och gemensamma samtal har både kvinnorna och de personer som ansvarar för markfrågor fått bättre förutsättningar att agera när rättigheter inte respekteras.
Rapporten visar att fler kvinnor har börjat delta i beslut om mark och att lokala ledare fått ökad förståelse för hur kvinnors markrättigheter påverkar familjers försörjning och trygghet.
Förändringen märks även inom familjerna. I rapporten berättar exempelvis män att de numera diskuterar med sina fruar innan de fattar beslut om att sälja familjens mark.
Att förändra normer tar tid
Trots framstegen finns det fortfarande hinder för kvinnor som vill hävda sina rättigheter.
I slutmätningen uppgav 36,9 procent av deltagarna att de hade sett negativa konsekvenser när kvinnor hävdade sina markrättigheter. Det handlade bland annat om motstånd och konflikter inom familjer.
En viktig lärdom från projektet är att kunskap om rättigheter kan öka på relativt kort tid, medan normer och maktförhållanden tar längre tid att förändra.
För att arbetet ska ge resultat över tid behöver kvinnor fortsätta få stöd att använda sina rättigheter. Samtidigt behöver lokala myndigheter, traditionella ledare och män vara delaktiga i arbetet för en mer rättvis fördelning av mark och inflytande.
Förändring som lever vidare
En viktig del av The Hunger Projects arbete är att stärka de människor och lokala strukturer som kan driva arbetet vidare även efter projektets slut.
Rapporten beskriver hur kvinnor och lokala ledare har fortsatt att använda sina nya kunskaper och hur kvinnogrupper fortsatt att mötas och arbeta för sina gemensamma mål.
För kvinnor i Nwoya handlar rätten till mark också om möjligheten att odla mat, försörja sina familjer och påverka sin egen framtid. Därför är kvinnors markrättigheter en viktig del av det långsiktiga arbetet för en värld utan hunger.
Läs hela rapporten Collective Voices: For Women’s Land Rights in Northern Uganda.
