Fakta om hunger.

I media talas det om hungerkris, svältkatastrof och livsmedelssystem. Men vad betyder dessa fenomen egentligen? Vad är skillnaden mellan hunger och svält? Varför finns hunger? Och vad blir konsekvenserna när människor lever lång tid utan tillräckligt med mat? Dessa frågor, och fler, besvarar vi här nedanför.

Vad är hunger?

Hunger och svält är två olika saker. Hunger är långvarigt och inte akut, medan svält är livshotande och kräver omedelbar hjälp. Hunger är dolt och håller samhällen kvar i fattigdom. Vid katastrofer kan de som lider av hunger snabbt hamna i svält. För att undvika svält måste vi eliminera hunger först.

Hungerns utbredning i världen
En av tio människor lider av hunger i världen. Hunger är mest utbrett i Afrika söder om Sahara, men det finns flest hungriga människor i Södra Asien. Antalet människor som lever i hunger har ökat på grund av konflikter, naturkatastrofer och ekonomiska nedgångar. Konflikter tvingar människor att lämna sina hem och medför att de förlorar jobb och odlingar. Extrema väderförhållanden som torka kan förstöra skördar och ekonomiska nedgångar gör den näringsrika maten dyr att få tag på.

Varför finns hunger?

Att människor lever i hunger beror inte på att det inte finns tillräckligt med mat. Idag produceras tillräckligt med mat för att mätta hela världens befolkning. Däremot fördelas inte maten rättvist, och de som lever i hungerdrabbade områden fråntas därför ofta sin rätt till näringsrik mat.

Faktorer som leder till hunger
Hunger beror på en rad olika faktorer och det går inte att peka på en enskild orsak. Främst är det fattigdom och brist på demokrati, jämställdhet och rättvisa som är orsaken. För att skapa en värld utan hunger behöver vi förändra de maktstrukturer som gör att människor inte får tillgång till sina mänskliga rättigheter. Hunger hänger tätt ihop med fattigdom. Många människor har inte råd att köpa tillräckligt med näringsrik mat för att tillgodose sina grundläggande behov, särskilt i områden där maten är dyr eller svår att få tag på. Ekonomisk nedgång leder ofta till arbetslöshet och minskade inkomster, och då blir det svårt för människor att ha råd med mat.

Hunger och ojämställdhet
Hunger är också nära sammankopplat med ojämställdhet. Majoriteten av alla som lever i hunger är kvinnor och flickor. Trots att kvinnor bär ett stort ansvar för matproduktionen världen över får de sällan en rättvis lön för sitt arbete, och ofta äger de inte marken de brukar. Kvinnor och flickor begränsas i sina möjligheter att utbilda sig, organisera sig och vara ledare för sina samhällen. Kvinnor och flickor drabbas dessutom värst av klimatförändringarnas konsekvenser.

Komplext problem
Hunger beror alltså på en kombination av flera faktorer, men det handlar nästan alltid om en brist på grundläggande rättigheter: politisk stabilitet, infrastruktur, rent vatten och inflytande i samhället. Den senaste tidens ökning av antalet människor som lever i hunger beror framför allt på klimatförändringarnas effekter, konflikter och ekonomisk nedgång.

Vad blir konsekvenserna av hunger?

Hunger och undernäring är en av världens största hälsorisker. Långvarig hunger och undernäring påverkar människor på många sätt. Det gör att hjärnan inte utvecklas, att barn inte växer som de ska och vid en katastrof riskerar människor att hamna i svält. Barn är särskilt utsatta och varje år dör 3 miljoner barn innan de fyllt fem år på grund av undernäring.

En ond spiral
När all vaken tid går åt till att skaffa mat för dagen hämmas familjer, individer och samhällen från att utvecklas. Då finns det ingen tid eller utrymme för att utbilda sig, starta företag, spara pengar eller göra upp planer för framtiden. Det skapar en ond spiral av hunger och fattigdom som är svår att bryta. Att ta itu med hunger och undernäring är avgörande för att förbättra hälsan och välbefinnandet för både individer och samhällen. Det är grunden för att skapa en mer rättvis och hållbar värld.