Varför arbetar vi med miljö och klimat?
Klimatförändringarna slår hårdast mot kvinnor som lever i fattigdom. Kvinnor bidrar i mindre utsträckning till klimatförändringar, men drabbas däremot hårdare av dem. Kvinnor har ofta till uppgift att hämta ved och vatten till familjens hushåll, och när torrperioderna inträffar allt oftare och varar längre leder det till att kvinnor måste gå längre och längre sträckor för att hitta tillräckligt med vatten. Det tar mycket tid och energi och kan dessutom göra det omöjligt för flickor att gå i skolan och få en utbildning. Ojämlikheten mellan könen cementeras.

Kvinnor utgör ungefär hälften av antalet jordbrukare i Afrika, men de står för 80 procent av matproduktionen (1). Kvinnorna är i större utsträckning än männen direkt beroende av naturresurser från skogen och jordbruket, medan männen oftare utför lönearbete i städerna (2). Kvinnor är i större omfattning insamlare av vilda växter, trädgårdsodlare och örtmedicinare, sysslor som kräver specifik kunskap om naturen. I bevarandet av biologisk mångfald och värdefulla naturresurser är det därför viktig att kvinnor får spela en stor roll, inte minst när hoten ökar på grund av klimatförändringar (3). 

Agroekologiskt jordbruk i Uganda
I Uganda driver The Hunger Project Sverige, tillsammans med Naturskyddsföreningen och med stöd av Postkodlotteriet, projektet ”Inga konstigheter – ett giftfritt jordbruk” som syftar till att ge småbrukare kunskap, verktyg och rådgivning att gå från ett delvis kemikaliebaserat jordbruk till ett kemikaliefritt agroekologiskt jordbruk. Projektet löper under fyra år och fokuserar på en rad viktiga aspekter, däribland ökning av självförsörjningsgraden samt att långsiktigt producera ett överskott. Omställningen till ett agroekologiskt jordbruk ökar förutsättningarna för att klara klimatförändringar och förbättrar självförsörjningsgraden. Projektet har ett tydligt fokus på unga och kvinnor.

Trädplantering i Etiopien
I Etiopien driver The Hunger Project, tillsammans med den ideella organisationen WeForest, sedan 2016 ett trädplanteringsprojekt i området kring epicentret Machakel. Projektet har som syfte att öka levnadsstandarden och matsäkerheten för de boende i området, samt att återskapa den biologiska mångfalden för att förebygga och skapa motståndskraft mot klimatförändringar. Under de tre år projektet varit igång har över 450 000 fröer planterats. Totalt 12 olika frösorter av både lokala och icke lokala varianter.