I Nwoya, norra Uganda, betyder mark inte bara en plätt jord utan är även grunden för liv, trygghet och värdighet. Men att äga mark är för många kvinnor bara en dröm. Patriarkala traditioner, brist på juridiskt stöd och låg kunskap om sina rättigheter gör att få kvinnor äger marken de odlar, även om de i många fall skulle ha rätt till det. Detta trots att det oftast är kvinnorna som bär upp jordbruket och försörjer sina familjer i Uganda.
The Hunger Project har fått finansiering från Svenska institutet för att förändra den här verkligheten. Genom insatser i Nwoya ska lokalsamhällen bli mer inkluderande och jämställda så att kvinnor kan påverka, försörja sig och äga mark på lika villkor.
Det handlar om mer än lagar
Historiskt har kvinnors relation till mark formats av kulturella traditioner där äganderätt överförs genom manliga släktled. Det gör att kvinnor i praktiken är beroende av sina män eller manliga släktingar för att bruka mark, även när lagen säger något annat. Dagens ojämställda tillgång till mark är alltså inte bara ett resultat av lagbrister, utan av djupt rotade könsnormer som länge styrt vem som har rätt att äga, ärva och fatta beslut.
– När min pappa dog fick min bror all mark. Jag fick inget, eftersom jag är kvinna och förväntas gifta mig och bo på min mans mark, berättar en av kvinnorna i Nwoya.
Lösningarna behöver vara långsiktiga och inkludera alla. På sikt handlar det om att förändra hela samhällsstrukturer. Genom att utbilda lokala ledare, myndigheter och kvinnoorganisationer, och skapa dialoger, bygger The Hunger Project upp en stark allians för kvinnors rättigheter. Målet är att nå alla, från politiker och tjänstemän till medborgare.
– Att äga mark är mer än en ekonomisk fråga – det handlar om att äga sin röst, sin identitet och sin trygghet, säger Irene Naikaali, landschef för The Hunger Project i Uganda.
Tack vare finansiering från Svenska institutet kan The Hunger Project arbeta riktat med att ge kvinnor nyckeln till sin egen framtid, och därmed skapa mer inkluderande samhällen för alla.
Svenska institutet har även finansierat en förstudie i Nwoya som The Hunger Project gjorde för att förstå varför kvinnors rätt till mark inte förverkligas – och vad som krävs för förändring. Läs studien här.
