Hur många människor lever i hunger i världen?

Varje år publicerar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) rapporten The State of Food Security and Nutrition in the World (SOFI), som samlar den mest tillförlitliga globala statistiken om hunger och matosäkerhet. Enligt den senaste SOFI-rapporten från 2025 lever uppskattningsvis 673 miljoner människor med hunger.

Men den siffran fångar bara den mest långvariga och allvarliga formen av hunger. Hela 2,3 miljarder människor i världen lever med måttlig eller svår matosäkerhet, ett mått på om människor har tillförlitlig tillgång till näringsrik mat. Det är 335 miljoner fler än innan pandemin. Hela 2,6 miljarder människor i världen har inte råd med en hälsosam kost, en siffra som globalt sett minskat något men ökat i låginkomstländer.

Under slutet av 1900-talet och in på 2000-talet minskade hunger stadigt i världen. Men runt 2017 vände trenden. Klimatförändringar, konflikter och ökad ojämlikhet drev upp siffrorna, och när covid-19-pandemin slog till blev det ännu värre. Stigande matpriser slog sedan extra hårt mot låginkomstländer, där matiflationen toppade 30 procent så sent som 2023.

Nu rör sig siffrorna åt rätt håll igen, men det är inte läge att vara nöjd. Om ingenting förändras beräknas 512 miljoner människor fortfarande leva i hunger 2030, nästan 60 procent av dem i Afrika. Det är samma år som världens länder har åtagit sig att ha avskaffat hungern helt och hållet.

Globala genomsnitt döljer stora skillnader. I Asien lever flest människor i hunger i absoluta tal, 323 miljoner, men andelen av befolkningen har minskat tack vare framsteg i södra och sydöstra Asien. I Latinamerika och Karibien har hunger minskat till 34 miljoner människor, men ojämlikheten inom regionen är stor. I Afrika söder om Sahara är bilden dystrare, där överstiger andelen hungriga 20 procent av befolkningen och situationen fortsätter att försämras.

Enligt Global Report on Food Crises 2025 lever närmare 300 miljoner människor i akuta livsmedelskriser, det vill säga i situationer där bristen på mat är direkt livshotande. De allvarligaste kriserna drivs framför allt av konflikter, med Gaza och Sudan som de mest extrema exemplen just nu.

Hunger är allra mest utbrett på landsbygden. Och i varje region i världen drabbar hunger kvinnor i större utsträckning än män.

Siffrorna är svåra att ta in och utmaningarna är stora. Men siffrorna visar inte hela bilden. Världen producerar mer än tillräckligt med mat för att mätta alla och enorma mängder mat slängs och går till spillo. Hunger är ett resultat av ojämn fördelning av resurser och makt. 

The Hunger Project arbetar med övertygelsen att varje människa har rätten och förmågan att leva ett liv utan hunger. När människor, och särskilt kvinnor, har förutsättningar att leda sin egen utveckling skapas förändring som håller.