Kan hunger avskaffas?

Forskningen är tydlig: hunger är inte oundvikligt. Det är ett resultat av strukturer och beslut som går att förändra. FN:s mål om att avskaffa hunger till 2030, SDG 2, är ambitiöst men inte omöjligt. Det kräver dock att takten ökar dramatiskt. Om ingenting förändras beräknas 512 miljoner människor fortfarande leva i hunger 2030, varav nära 60 procent i Afrika*.

Forskning visar att de mest effektiva insatserna mot hunger kombinerar flera faktorer: stärkt jordbruksproduktivitet, investeringar i kvinnors egenmakt, fungerande lokala institutioner och klimatanpassning av jordbruk. Ingen enskild åtgärd räcker, men tillsammans skapas förutsättningar för varaktig förändring.

Länder på flera kontinenter har gjort enorma framsteg mot hunger på relativt kort tid genom att investera i jordbruksreformer, sociala skyddsnät samt kvinnors och lokalsamhällens ledarskap. Den gemensamma nämnaren i de framgångar vi sett är att förändringen kommit inifrån: när lokalsamhällen fått vara med och forma lösningarna, och när kvinnor fått leda, har resultaten blivit varaktiga. Det är tydligt att det som avskaffar hunger är människors egen kraft, rätt förutsättningar finns på plats, som gör det.

FAO:s rapport The Status of Women in Agrifood Systems (2023) visar att produktionsgapet mellan manliga och kvinnliga bönder på lika stora jordbruk är 24 procent. Men det beror inte på att kvinnor är sämre bönder. Det beror på att de har sämre tillgång till mark, kapital, verktyg och utbildning. Om kvinnliga bönder hade tillgång till samma resurser som sina manliga grannar, skulle de uppnå samma skördar. Om produktionsgapet och lönegapet i jordbruket jämnades ut globalt beräknar FAO att antalet som lever med osäker tillgång till mat skulle minska med 45 miljoner människor, och världsekonomin växa med nära 1 000 miljarder dollar.

Det är inte välgörenhet, det är en av de tydligaste vägarna ur hunger som finns.

När kvinnor dessutom kontrollerar hushållets inkomster investeras en större andel i barnens mat, hälsa och utbildning, vilket gör att de positiva effekterna följer med till nästa generation.

Forskning visar att insatser mot hunger som utgår från och ägs av lokalsamhällen ger mer hållbara resultat än program som utformas och styrs utifrån. The Movement for Community-Led Development, ett globalt nätverk där The Hunger Project är sekretariat, har samlat evidens från organisationer i över 20 länder som visar att när lokalsamhällen själva identifierar sina utmaningar och leder arbetet ökar både effekterna och varaktigheten hos insatserna. Det är egentligen ganska enkelt: lösningar som speglar verkliga behov och bärs av de människor som lever med utmaningarna håller längre.

Klimatförändringar slår hårdast mot de människor som redan är mest utsatta: småbrukare på landsbygden vars försörjning är direkt beroende av regn, skördar och fungerande ekosystem. Utan insatser för att stärka deras förmåga att hantera torka, översvämningar och förändrade odlingssäsonger riskerar decennier av framsteg att raderas ut. Därför är klimatanpassade jordbruksmetoder och motståndskraftiga jordbruk avgörande för ett slut på hunger.

När en kris slår till, krig, torka eller översvämning, är humanitärt stöd och nödhjälp nödvändigt och livsräddande. Men nödhjälp löser inte de strukturer som skapar hunger från början. Kronisk hunger, den som håller hundratals miljoner fast i fattigdom år efter år, kräver något annat: långsiktiga investeringar i utbildning, hälsa, lokalt ledarskap och starka institutioner. Målet är att människor ska ha de verktyg och den makt de behöver för att minimera risken att hamna i en akut situation med akut hunger.

The Hunger Project har sedan 1977 arbetat i länder där hunger är som mest utbredd, med övertygelsen att varje människa bär på en inneboende kraft att förändra sin situation när förutsättningarna finns. Vår erfarenhet bekräftar vad forskningen visar: när lokalsamhällen, och särskilt kvinnor, får leda sin egen utveckling skapas förändring som håller, generation efter generation.

Det är just de förutsättningarna vårt arbete skapar.