Vad orsakar hunger?

Fattigdom är den mest grundläggande orsaken till hunger. Ungefär 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom, på mindre än 2,15 dollar om dagen, och de flesta av dem bor på landsbygden. De odlar inte tillräckligt för att försörja sig hela året, och tjänar för lite för att köpa mat när den egna skörden tar slut.

Fattigdom och hunger är inte bara varandras orsaker, de är också varandras konsekvenser. En hungrig person orkar inte arbeta lika hårt, har inte samma möjligheter att utbilda sig och har svårare att ta sig ur sin situation. Barn som växer upp i hunger har sämre förutsättningar i skolan och löper större risk att leva i fattigdom som vuxna. Cykeln är svår att bryta utan att ta tag i grundorsakerna.

Hunger och ojämställdhet är nära sammankopplade. Kvinnor och flickor drabbas hårdare av hunger än män i varje region i världen. De äter sist, prioriterar sig själva minst och har systematiskt sämre tillgång till mark, kapital och beslutsmakt. I många samhällen nekas flickor utbildning, vilket begränsar deras möjligheter att försörja sig och bidra till sin familjs välmående.

Det skapar en ond spiral. En undernärd flicka som inte fått gå i skolan har sämre förutsättningar som vuxen, och när hon får barn förs undernäringen vidare till nästa generation. Ojämställdhet är inte bara orättvist, det är en av de starkaste mekanismerna bakom hunger.

Klimatförändringar är ett av de snabbast växande hoten mot global matsäkerhet. Torka, översvämningar och extremväder förstör skördar, dödar boskap och slår undan försörjningsmöjligheter för de mest sårbara. Sedan tidigt 1990-tal har antalet extremväderrelaterade katastrofer fördubblats.

Det som gör klimatkrisen särskilt orättvis är att de som drabbas hårdast bidragit minst till problemet. Småbrukare i Afrika och Sydasien, som knappt lämnar något koldioxidavtryck, riskerar att förlora sina skördar på grund av en situation som rikare länder till stor del skapat. Klimatförändringarna drabbar dessutom kvinnor och flickor oproportionerligt hårt. De är mer beroende av naturresurser för sin försörjning, har sämre tillgång till information och resurser vid kriser, och tvingas ta ett större ansvar för familj och hushåll när katastrofer slår till.

Konflikter är den enskilt största drivkraften bakom de allvarligaste hungerkriserna i världen. Tre fjärdedelar av världens undernärda lever i konfliktdrabbade områden. Krig och väpnade konflikter tvingar människor på flykt, förstör jordbruksmark och infrastruktur, slår sönder marknader och stänger ute humanitär hjälp.

Det handlar inte bara om den direkta förstörelsen. Konflikter skapar också en psykologisk och ekonomisk osäkerhet som gör det omöjligt att planera, investera i och ta kontroll över sin framtid. Och hunger förvärrar i sin tur konflikter, brist på mat skapar spänningar och destabiliserar redan sköra samhällen.

Bakom fattigdom, ojämställdhet och klimatsårbarhet finns ofta politiska strukturer som låser fast ojämlikhet. Handelspolitik som missgynnar småbrukare, subventioner som gynnar storskaligt jordbruk i rika länder och brist på investeringar i landsbygdens infrastruktur gör det svårare för de mest utsatta att ta sig ur hunger på egen hand.

Hunger är med andra ord inte ett naturligt tillstånd. Det är ett resultat av val, prioriteringar och maktstrukturer som går att förändra.

Hunger har många orsaker, och lösningarna ser olika ut från samhälle till samhälle. Det är just därför kärnan i The Hunger Projects arbete är lokalt samhällsledd utveckling. Vi kommer inte utifrån med färdiga svar. Istället stärker vi lokalsamhällens egen förmåga att identifiera sina utmaningar och leda sin väg ur hunger, oavsett om det handlar om torka i Etiopien, ojämlikhet i Indien eller urfolks rättigheter i Peru.

Grunden är alltid densamma: jämställdhet, samhällsmobilisering och lokaldemokrati. När kvinnor får ta plats i beslutsfattandet, när hela samhället mobiliseras och när lokala strukturer för demokrati och ansvarsutkrävande stärks skapas förutsättningar för lokalsamhällen att själva leda sig mot självförsörjning, generation efter generation.