Det är utgångspunkten för Collective Voices, en satsning som genomförts av The Hunger Project med finansiering från Svenska Institutet.
För många familjer är mark den viktigaste resurs de har. Den kan användas för att odla mat, skapa inkomster och bygga upp mattrygghet inför perioder av torka, stigande priser eller andra kriser.
Kvinnor står ofta för en stor del av arbetet med matodlingen och har därmed viktig kunskap om vad som odlas och hur marken brukas. Men om de saknar möjlighet att äga, ärva eller fatta beslut om marken begränsas också deras möjlighet att påverka familjens näringsintag och försörjning. Trygg tillgång till mark stärker därför kvinnors förutsättningar att odla, investera i sin försörjning och bidra till familjens långsiktiga trygghet. Det är en viktig del i arbetet för att avskaffa hunger.
– När en kvinna har trygg tillgång till mark får hon en starkare grund för att försörja sin familj, bygga motståndskraft och bidra till samhällets utveckling, säger Irene Naikaali, landschef för The Hunger Project Uganda.
Rättigheter måste gå att använda
Att känna till sina rättigheter är en sak. Att kunna utkräva dem när de ifrågasätts är en annan.
En kvinna kan till exempel veta att hon har rätt att ärva eller äga mark, men ändå möta motstånd från familj, lokala normer eller andra personer som gör anspråk på marken. Då behövs inte bara kunskap om lagen, utan också möjlighet att få stöd för att driva frågan vidare.
För kvinnor i avlägsna delar av norra Uganda har sådant stöd varit svårt att nå. Därför behövde både kvinnors kunskap stärkas och de lokala aktörer som möter och hanterar markfrågor ha rätt kunskap och förutsättningar att agera.
Genom The Hunger Projects självledarskapsprogram och VCA-metoden* har människor i lokalsamhällena själva identifierat behovet av bättre tillgång till juridiskt stöd. Det ledde till ett samarbete med Uganda Law Society, som numer erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning till kvinnor i områden där sådan hjälp tidigare varit svår att nå.
– Juridiskt stöd som tidigare kunde kännas långt borta blev en verklig och tillgänglig tjänst för kvinnor på landsbygden. Det visar vad som kan hända när organisationer och institutioner arbetar tillsammans med lokalsamhället, säger Irene.
Förändringen måste hålla över tid
För att kunskap och stöd ska finnas kvar även efter en tidsbegränsad satsning behöver förändringen bygga vidare på människor, relationer och strukturer som redan finns lokalt.
Det är också avgörande ur ett hungerperspektiv. Om kvinnor kan behålla tillgången till mark och fortsätta använda sina rättigheter stärks möjligheten att bygga en försörjning som håller över tid, snarare än att vara beroende av tillfälliga insatser.
Irene beskriver det som att en dörr har öppnats. Nästa steg är att kvinnor fortsätter använda den kunskap och det självförtroende som byggts upp.
– Kvinnor behöver fortsätta ställa frågor, söka stöd och kräva sina rättigheter. Det är så förändringen kan leva vidare.
Irene Naikaali, landschef för The Hunger Project Uganda
