Redo att handla? Din kundvagn är tom!
Mark är inte bara en resurs, utan en grund för värdighet, trygghet och ekonomisk självständighet. Tyvärr möter kvinnor i Uganda stora hinder när det kommer till markrättigheter – trots att de utgör nästan 80 procent av arbetskraften inom jordbruket äger de sällan mark. Det påverkar både deras hushåll och hela samhällen negativt.
The Hunger Project Sverige fick ett bidrag på 200 000 sek av Svenska institutet för att undersöka situationen med kvinnors markrättigheter i Nwoya, Uganda. Genom intervjuer och möten med kvinnliga småbrukare, lokala organisationer samt nyckelpersoner på olika myndigheter kunde vi identifiera utmaningar och brister i lagar, policyer och strukturer.
En av kvinnorna vi pratar med är Channa. Hon är 34 år, mamma till tre barn och grönsaksodlare, och en inspirerande förebild i sitt samhälle. Hon berättar att det är svårt för kvinnor att äga mark och om de gör det är det viktigt att få sin mark registrerad. Channa lyckades köpa en egen bit mark efter att ha sparat pengar under en tid.

Channa, Uganda, 2024.
“Det bästa sättet att skydda kvinnor är att se till att deras mark registreras och att de får officiella intyg på det. Det ger trygghet. I det sedvanliga systemet, där mark ägs kollektivt, gynnas inte kvinnor.”
På sin mark odlar Channa grönsaker som hon säljer vidare. Där växer vattenmelon, kål, tomater, majs och andra grödor. Hon gått flera utbildningar med The Hunger Project och utbildar andra det hon lärt sig.
Alla kvinnor har samma rättigheter som män och förtjänar rättvisa processer. Det är inte bara en rättighetsfråga – det är också nödvändigt för att stoppa hunger.
– När kvinnors rätt till att äga mark stärks, gynnas inte bara deras hushåll utan hela samhället, säger Irene Naikaali, landschef på The Hunger Project i Uganda.

Irene Naikaali, landschef på The Hunger Project i Uganda.
Läs mer om projektet och hur vi arbetar för att stärka kvinnors rättigheter i Uganda här.