FN:s nya rapport, The State of Food Security and Nutrition in the World 2026, beskriver en värld där utvecklingen går åt olika håll.
I Afrika har den mångåriga ökningen av hunger stannat av, men eftersom befolkningen växer fortsätter antalet människor som lever med hunger ändå att stiga. I Asien har fler fått råd med näringsrik mat, men 292 miljoner människor lever fortfarande med hunger. I Latinamerika är andelen som lever med hunger lägst av de tre regionerna, samtidigt som en näringsriktig kost är dyrast i världen.
Bakom de skilda regionala utvecklingarna finns många av samma grundläggande hinder. The Hunger Projects utgångspunkt är att hunger inte är ett naturfenomen, utan ett resultat av ojämlikhet, utestängning och system som hindrar människor från att påverka sina liv.
Tre regioner, samma grundidé
FN-rapporten är tydlig med att lösningen måste utgå från varje plats. Rapporten påpekar också att reformer som sänker kostnaden för näringsrik mat inte gynnar alla lika. De skapar vinnare och förlorare och kräver därför inkluderande processer och särskild uppmärksamhet på småbrukare, kvinnor och unga. Det är precis den sortens lokalt förankrade förändring vårt arbete bygger på.
Under 2024 nådde The Hunger Project nära 13 miljoner människor i 13 programländer. 96 procent av deltagarna uppger en förbättrad livskvalitet och andelen kvinnor som delar eller leder besluten om hushåll och ekonomi har ökat med 80 procent. Att räckvidden i Afrika ökade med 114 procent i en tid när investeringarna i globalt utvecklingsarbete minskar är ett tydligt tecken på att förändring som kommer inifrån sprider sig långt bortom där den började.
Afrika: Vad de globala siffrorna visar
FN:s rapport visar att flest av världens människor med hunger för första gången bor i Afrika. Det rör sig om 309 miljoner människor, vilket motsvarar var femte invånare. Den uppåtgående trenden sedan 2017 har avstannat och andelen sjönk från 20,3 procent 2024 till 20,0 procent 2025. Kostnaden går åt andra hållet. 66,6 procent av befolkningen hade inte råd med en näringsriktig kost 2025 och den andelen är mer än dubbelt så hög som i Asien och Latinamerika.
Vad vi gör
The Hunger Projects arbete utgår från samhällsledd utveckling. I Afrika mobiliseras byarna kring gemensamma insatser för hälsa, vatten, jordbruk, utbildning och kvinnors ledarskap. Vi börjar med kvinnor, mobiliserar hela samhället och engagerar lokala myndigheter. Ett samhälle arbetar sig igenom processen under flera år och når till slut en punkt där det driver sin egen utveckling vidare utan ekonomiskt stöd från oss. Vid slutet av 2024 hade 86 samhällen i Afrika nått dit, vilket innebär att över 1,3 miljoner människor idag lever i ett självförsörjande samhälle.
Under 2025 ökade räckvidden på kontinenten också med 114 procent, drivet av att människor utanför våra programområden söker sig till utbildningarna och att lokala ledare involverar sina grannbyar.
I Afrika finansierar svenska givare bland annat arbete i Ghana och Uganda. I Ghana drivs ett treårigt projekt i Adjena-Dornor tillsammans med landets jordbruksdepartement, där ett solenergidrivet borrhål och bevattning gjort odling möjlig året runt för småbrukare. I Uganda stödjer man kvinnors rätt till mark i Nwoya. Där utgör kvinnor majoriteten av jordbruksarbetskraften men bara 12,4 procent har sitt namn på markdokumenten.
“Att ha sin mark registrerad som kvinna besparar dig många svårigheter, särskilt från släktingar som kan försöka ta marken ifrån dig när din man inte längre finns där.” Sylvia Chana, som driver ett grönsaksjordbruk i Nwoya, Uganda
Sylvia ChanaAsien: Vad de globala siffrorna visar
Asien står för de största framstegen i FN:s rapport. Andelen som inte har råd med näringsriktig mat har fallit från 43,1 procent 2017 till 28,9 procent 2025, som i absoluta tal motsvarar en minskning från 1,97 till 1,40 miljarder människor. Ändå lever 292 miljoner fortfarande med hunger i regionen och bara 34,9 procent av barnen mellan sex och 23 månader får tillräckligt varierad kost. I Västasien ökar hungern och nådde 13,0 procent 2025 och har därmed gått upp från 9,3 procent 2015.
Vad vi gör
I Asien bygger vårt arbete på decennier av organisering med tyngdpunkt på kvinnors position i lokala beslutsprocesser. Metoden vilar på en enkel princip. När vi utbildar en person förs den kunskapen vidare till grannar, familjer och hela samhällen. I Indien arbetar The Hunger Project med tusentals folkvalda kvinnor för att stärka deras ledarskap i lokala byråd. I Bangladesh, där organisationen verkat sedan 1990, har fokus legat på kvinnors och flickors rättigheter samt på fredsbyggande under landets sköra demokratiska övergång.
Svenska givare bidrar bland annat till arbetet i Indien och Bangladesh. I Bangladesh finansieras delar av kärnverksamheten med fokus på kvinnors och flickors rättigheter.
En av dem som fått ny kunskap genom The Hunger Project är Somi, nybliven mamma i Rajasthan i Indien, som genom samhällsmöten och utbildningar lärt sig om näring och spädbarnsvård och börjat odla grönsaker i en köksträdgård.
“Nu är jag mer medveten om mat, hälsa och hygien och det har förändrat hur jag tar hand om mitt barn.” Somi, Rajasthan, Indien
Somi med sin bebisLatinamerika: Vad de globala siffrorna visar
Latinamerika har världens högsta kostnad för en näringsriktig kost på 4,91 dollar per person och dag. Här utgör grönsaker den största kostnadsandelen. Regionen har lägst andel hungriga människor av de tre regionerna. Siffran ligger på 4,8 procent och andelen som inte har råd med näringsriktig mat har fallit från 31,2 procent 2017 till 25,7 procent 2025. Trots den låga hungerandelen var 22,9 procent av befolkningen måttligt eller allvarligt drabbad av livsmedelsosäkerhet 2025.
Vad vi gör
I Latinamerika ligger tyngdpunkten på rättigheter och politiskt inflytande med urfolkssamhällen i centrum och särskilt urfolkskvinnor. Arbetet stärker kvinnors och flickors ledarskap, bygger effektiva relationer med lokala myndigheter och främjar ekonomisk motståndskraft och trygg livsmedelsförsörjning. Under 2025 var The Hunger Project i Mexico också medarrangör till ett toppmöte, som samlade 300 ledare från regering, FN och privat sektor för att utforma landets första nationella omsorgspolitik.
Svenska givare har bland annat finansierat två fleråriga projekt i Mexiko, som båda avslutades under 2025. Frizon Flicka i Chiapas och Oaxaca arbetade mot barnäktenskap och för flickors rätt till utbildning. Projektet nådde 568 flickor mot ett mål på 180. Bland deltagarna hoppade endast 1,8 procent av skolan jämfört med upp till 41 procent tidigare. Det andra projektet stärkte lokala gräsrotsorganisationers kapacitet och ledde till att 14 ungdomsorganisationer bildade South-Southeast Youth Alliance.
“Vi flickor drömmer om ett gymnasium och universitet i byn, så att vi ska kunna studera vidare efter grundskolan.” Claudia, deltagare i Frizon Flicka, Chiapas, Mexiko
Claudia med sin syster Ema
