I en tid då omkring 645 miljoner människor fortfarande lever i hunger ville vi veta hur partierna ser på Sveriges ansvar och möjligheter att bidra till en värld där fler människor kan försörja sig själva och forma sin egen framtid.
Inför valet har vi frågat riksdagens åtta partier hur de ser på Sveriges internationella bistånd och kampen mot hunger. Vad är Sverige bäst på i dag, vad krävs för att minska hungern långsiktigt och vilken plats bör frågan ha i svensk biståndspolitik framöver? Här är deras svar.
Partiernas svar presenteras i storleksordning utifrån resultatet i riksdagsvalet 2022.
- Sverige har länge bidragit till att förbättra människors livsvillkor genom internationellt bistånd. Vad är ert parti mest stolt över när det gäller Sveriges internationella insatser?
Socialdemokraterna (S)
– När vi senast ledde en regering drev vi en feministisk utrikespolitik som genom att arbeta för att stärka kvinnors och flickors rättigheter, bekämpa våld och diskriminering, verka för att öka kvinnligt deltagande i besluts- och fredsprocesser och se till att biståndet hamnade där det gjorde mest nytta bidrog till att förbättra kvinnors situation på flera håll i världen.
När det kommer till konflikt- och fredsarbete har Sverige länge varit en aktiv, aktad och resultatinriktad nation som kunnat bidra till att minska konfliktnivån.
Sverigedemokraterna (SD)
– Det omfattande ansvaret Sverige tagit genom biståndet till Ukraina. Den nuvarande regeringen med stöd av SD har snabbt och effektivt riktat om biståndet till Ukraina och blivit en av de största givarna till landet.
Moderaterna (M)
– De allra bästa insatserna är de fall där biståndet hjälpt mottagarländer att frigöra sig från sitt biståndsberoende. Det är själva syftet med utvecklingsbiståndet – att varje land av egen kraft och av eget arbete ska kunna utveckla en egen tillväxt för att på så vis också nå en hållbar ekonomisk utveckling.
Vänsterpartiet (V)
– Sverige har länge varit en viktig givare av internationellt bistånd som bidragit till att minska hungern i världen. Tyvärr har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna helt övergett den svenska biståndspolitiken genom att slopa det etablerade enprocentsmålet och sätta svenska intressen först.
Vänsterpartiet vill återigen kunna vara stolta över att Sverige är stark röst för solidaritet, fred och mänskliga rättigheter. För oss handlar bistånd om att stå på människors sida där behoven är som störst – med långsiktighet, jämställdhet och respekt för mottagarnas egna prioriteringar.
Centerpartiet (C)
– Centerpartiet är stolt över det svenska biståndet som länge stått upp för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter — och som bidragit till konkreta framsteg mot fattigdom, barnadödlighet och hunger globalt. Vi är också stolta över civilsamhällets centrala roll i det svenska biståndet. Men vi ser med oro på hur Sverige frångått enprocentsmålet. Centerpartiet vill återupprätta Sveriges trovärdighet som en aktiv och generös partner — för en friare och tryggare värld kräver ett välfinansierat bistånd, inte minst nu när världens samlade bistånd minskar.
Kristdemokraterna (KD)
– Det finns väldigt mycket att vara stolt över både avseende det kortsiktiga som det långsiktiga svenska biståndsarbetet. Att Sverige, som ett relativt litet land, trots stora utmaningar i omvärlden, klara av att vara en av världens fem största och mest närvarande biståndsgivare är inte svårt att känna stolthet över. Att Sverige under denna mandatperiod på ett tydligare sätt har prioriterat skyddet av kristna och andra etnoreligiösa minoriteter inom ramen för kampen mot religionsförföljelse är ett annat exempel som gör en stolt över att vara svensk.
Miljöpartiet (MP)
– Vi är stolta över Sveriges långa tradition av ett generöst, långsiktigt och rättighetsbaserat bistånd. Sverige var det första landet i världen som nådde FN mål om 0,7 procent av BNI till bistånd och har varit internationellt ledande inom bland annat jämställdhet, klimat och konfliktförebyggande. För oss handlar bistånd om solidaritet, men också om att ge människor makt att forma sina egna liv och bygga starkare, mer demokratiska och mer motståndskraftiga samhällen. Den rollen vill vi att Sverige återtar.
Liberalerna (L)
– Sverige har under lång tid visat att ett relativt litet land kan göra stor skillnad internationellt. Vi är särskilt stolta över det svenska engagemanget för demokrati, mänskliga rättigheter och kvinnors och flickors frihet. För Liberalerna är bistånd inte välgörenhet utan ett sätt att ge människor större makt över sina egna liv. Därför vill vi åter avsätta en procent av Sveriges BNI till bistånd och prioritera insatser som stärker demokrati, jämställdhet, civilsamhälle och människors möjligheter att själva skapa en bättre framtid.
- Enligt FN:s senaste SOFI-rapport lever omkring 645 miljoner människor i hunger, varav cirka 309 miljoner i Afrika. The Hunger Project arbetar långsiktigt tillsammans med lokalsamhällen för att bland annat stärka kvinnors ställning, jordbruket och människors möjligheter till egen försörjning. Vad tycker ert parti är viktigast att göra för att minska hungern?
Socialdemokraterna (S)
– Det viktigaste för att minska hungern är i grunden minskade konflikter, stärkt demokrati och en ekonomisk utveckling som kommer alla till del. Biståndet ska bidra till kapacitetsutveckling i samarbetsländerna, så att länderna själva ska kunna forma sin framtid. Vi vill fokusera på att stärka institutioner, sociala trygghetssystem såsom arbetslöshetsersättning, barnbidrag, föräldraförsäkring och pensioner, och aktörer som stödjer hållbar utveckling och demokratisk samhällsstyrning. Vi vill också bekämpa skatteflykt som undergräver välfärden, genom riktade insatser på att inrätta skattemyndigheter i mottagarländerna samt bygga effektiva och rättvisa skattesystem med tydliga regelverk för beskattning. Korruption är också ett stort utvecklingshinder, och svenskt utvecklingssamarbete ska alltid ha fokus på att bekämpa korruption.
På kortare sikt där nöden är stor krävs humanitärt bistånd som är effektivt och fokuserat på att nå de människor som är i störst behov av hjälp.
Sverigedemokraterna (SD)
– Vi anser bland annat att synergierna mellan utvecklingssamarbetet, främjandet och handelspolitiken utgör en viktig del för att främja hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. Vi vill skapa förutsättningar för utvecklingsländer och människor att genom handel och ekonomisk utveckling ta sig från fattigdom och hunger till välstånd samt främja bredare relationer med Sveriges partnerländer bortom biståndet.
Moderaterna (M)
– Det finns två aspekter i frågan som rör det akuta och det mer långsiktiga. I det akuta handlar det om katastrofbiståndet, att vi genom till exempel FN snabbt kan få nödhjälp på plats då jordbävningar eller krig drabbar civila. Detta anser vi är väldigt viktigt och har därför prioriterat detta bistånd.
Den andra delen är mer långsiktig och där handlar det bland annat om att se till att samhällen har institutioner som möjliggör utvecklandet av ett bättre jordbruk, exempelvis tydlig äganderätt för mark, men också sådant som utveckling av nya grödor och tillgång till marknader och finansiering.
Vänsterpartiet (V)
– Det viktigaste är långsiktiga lösningar som stärker människor lokalt. När kvinnor får mer makt, småbönder får bättre villkor och lokalsamhällen kan utveckla jordbruk och försörjning, då minskar hungern på riktigt.
För att öka matsäkerheten behövs särskilda satsningar på hållbart jordbruk i enlighet med Agenda 2030. Sverige behöver till att börja med öka jordbrukssatsningarna till det internationella snittet på 5 procent av den totala biståndsbudgeten. Kärnstödet till viktiga FN-organ behöver öka, i stället för att som nu minska.
Centerpartiet (C)
– Hunger bekämpas inte med kortsiktiga insatser. Det krävs långsiktig, strukturell förändring. Centerpartiet lyfter fram fyra prioriteringar:
Stärk kvinnors egenmakt. Att ge kvinnor tillgång till mark, kunskap och inflytande är en av de mest effektiva vägarna ur hunger och fattigdom. Biståndet ska aktivt stärka kvinnors ställning.
Barns utbildning. Utbildning är grundläggande för människors delaktighet i samhället och möjlighet att skapa sig ett gott liv. Särskilt flickors utbildning är viktig för att uppnå ett hållbart samhälle.
Skapa hållbara jobb och stöd lokalt jordbruk. Biståndet ska bygga ekonomiska förutsättningar inifrån, inklusive stöd till hållbart, klimatanpassat jordbruk, och på sikt göra länder biståndsoberoende. Det ökar också möjligheter för människor som vill att bo kvar på landsbygden.
Bekämpa korruption och stärk demokrati. Dålig styrning och korruption är grundläggande orsaker till hunger. Fungerade rättssystem och ett levande civilsamhälle är förutsättningar för att matsäkerhet ska bli verklighet.
Centerpartiet stöder det lokala ägarskapet i biståndet. Arbete som bedrivs sida vid sida med lokalsamhällen, som The Hunger Projects modell, är precis det vi vill värna.
Kristdemokraterna (KD)
– Först och främst behöver den ryska aggressionen gentemot Ukraina, en av världens största spannmålsproducenter, och dess export av livsmedel förhindras eller i alla fall begränsas. Rätten och tillgången till mat världen över, och i synnerhet i låginkomstländer, hotas nu återigen som en konsekvens av att Ryssland alltmer riktar in sig mot spannmålsexporten. Utöver detta ser vi en avgörande åtgärd i att utöka resurserna och avsätta en större andel av biståndet till FN:s livsmedelsprogram World Food Programme (WFP). WFP har varit och är helt avgörande inom hungerbekämpning, vilket också var anledningen till att organisationen år 2020 tilldelades Nobels fredspris.
Miljöpartiet (MP)
– Hunger bekämpas bäst genom att människor får långsiktiga möjligheter att försörja sig och producera mat lokalt. Vi vill därför öka biståndet till hållbar matproduktion, klimatanpassning och särskilt småskaligt jordbruk. Stödet ska särskilt stärka kvinnliga jordbrukare och lokalt ägande och förbättra tillgången till mark, kunskap, finansiering och fungerande marknader. Akut livsmedelsbistånd är livsviktigt när krisen slår till, men samtidigt måste vi bygga robusta lokala livsmedelssystem som står emot torka, konflikter och klimatförändringar.
Liberalerna (L)
– Hunger måste bekämpas både här och nu och långsiktigt. När människor svälter på grund av krig eller katastrofer behövs ett starkt humanitärt bistånd. Men vi måste samtidigt angripa orsakerna till hungern. Det innebär att stärka lokalt jordbruk och livsmedelsproduktion, kvinnors ekonomiska rättigheter och möjligheter att äga, arbeta och försörja sig samt samhällens motståndskraft mot klimatförändringar. Fungerande marknader, handel, utbildning och demokratiska institutioner är också avgörande. Kvinnors ställning är särskilt viktig. När kvinnor får utbildning, ekonomisk frihet och större inflytande över familjens och samhällets resurser förbättras också förutsättningarna för nästa generation. Målet med biståndet måste vara att människor på sikt inte ska behöva bistånd alls, utan kunna försörja sig själva och forma sina egna liv.
- Hunger påverkar utvecklingen inom bland annat hälsa, utbildning och jämställdhet. Vilken roll tycker ni att kampen mot hunger bör ha i svensk biståndspolitik framöver?
Socialdemokraterna (S)
– Finns hunger försvårar det annan utveckling, försämrar människors hälsa och lägger en dålig grund för både demokrati och jämställdhet. Biståndsarbetet måste därför både innehålla den akuta hjälpen och bidra till att länderna själva kan bygga upp institutioner som stärker deras ekonomiska utveckling och trygghetssystem som ser till att utvecklingen kommer alla till del.
Sverigedemokraterna (SD)
– Det spelar en mycket viktig roll och därför vill vi vill bland annat öka andelen svenskt humanitärt bistånd inom befintlig biståndsbudget för att lindra nöden hos människor som drabbats av otrygg livsmedelsförsörjning och svält. Vi vill också förmå fler länder, inklusive inom EU, att öka sitt humanitära bistånd samt öka engagemanget från potentiella och nya givare, liksom den privata sektorn och internationella finansiella institutioner
Moderaterna (M)
– Tillsammans med frågan om vatten är hunger en av de absolut viktigaste delarna eftersom om man är utan vatten och mat försämras allt det andra – hälsan blir sämre och till exempel utbildning går inte att ta till sig.
Vänsterpartiet (V)
– Kampen mot hunger är central. Inte bara för att människor svälter, det är också en förutsättning för att barn ska orka gå i skolan och för att minska konflikter om knappa resurser. Hunger är inte en fråga om brist på mat i världen utan beror på ojämlika maktstrukturer i hur mat produceras, distribueras och konsumeras.
Därför måste den svenska utvecklings- och biståndspolitiken utgå från Agenda 2030 och bygga på rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling. Det är de människor som känner fattigdomen och orättvisorna i sin vardag som behöver sätta dagordningen för biståndet. Med sin reformagenda för biståndet har den svenska regeringen och Sverigedemokraterna slagit undan benen för de mest grundläggande principerna inom det internationella biståndet. Sverige behöver en ny biståndspolitik. För oss är det självklart att enprocentsmålet i biståndet ska återinföras.
Centerpartiet (C)
– En central roll. Hunger hänger samman med demokratibrist, klimatförändringar, konflikter och ojämställdhet och kan inte behandlas som en isolerad fråga. Centerpartiet vill att framtidens svenska biståndspolitik ska:
Återinföra enprocentsmålet, med en gradvis upptrappning till en procent av BNI. Prioritera långsiktigt utvecklingsbistånd framför kortsiktiga insatser, för strukturell förändring som på sikt minskar behovet av humanitärt bistånd.
Stärka lokalsamhällets roll, med fokus på civilsamhälle, kvinnors egenmakt och barns utbildning, även i landsbygder och svåra mottagarkontexter.
Värna klimatbiståndet, eftersom klimatförändringar slår hårt mot livsmedelsproduktionen i världens mest utsatta regioner.
Ett aktivt och välfinansierat bistånd är inte bara en humanitär skyldighet, det är en investering i en stabilare och säkrare värld för oss alla.
Kristdemokraterna (KD)
– Det måste, givetvis, ha en mycket framträdande roll. Särskilt angeläget är det att förebygga hunger bland barn och gravida, då bristande näringsintag påverkar både fysisk och kognitiv utveckling och därmed både den enskilda personens och hela samhällets förutsättningar. Utöver stödet till WFP, exempelvis till skolmåltider, vill Kristdemokraterna att en större andel av biståndet avsätts till att stärka kooperativ och småskaligt jordbruk i låginkomstländer, vilket är en central och underskattad del av att bekämpa fattigdom och hunger. Behovet av klimatbistånd blir även alltmer akut kopplat till hungerfråga. Klimatkrisen drabbar fattiga och utsatta människor värst och forskare spår att värmeböljor, vattenbrist och havsnivåhöjningar kommer tvinga allt fler på flykt, både inom och mellan länder, vilket i sin tur även leder till mer fattigdom, hunger och ohälsa.
Miljöpartiet (MP)
– Kampen mot hunger måste vara en central del av svensk biståndspolitik. Rätten till mat är en mänsklig rättighet, och hunger hänger nära samman med fattigdom, klimatkris, hälsa, utbildning och ojämställdhet. Därför vill vi både öka det humanitära biståndet och stödet till hållbar matproduktion. Vi vill också integrera livsmedelssäkerhet i klimat-, jämställdhets- och utvecklingspolitiken. På sikt vill vi fördubbla andelen bistånd som går till hållbar matproduktion och lägga större vikt vid förebyggande arbete som stärker lokalsamhällens motståndskraft innan kriser uppstår.
Liberalerna (L)
– En central roll. Hunger begränsar nästan all annan frihet. Ett barn som inte får tillräckligt med mat får svårare att lära sig. En människa som kämpar för dagens måltid har mindre möjlighet att utbilda sig, arbeta och påverka sitt samhälle. Därför ska Sverige ha ett starkt humanitärt bistånd för akuta hungerkriser, men också ett långsiktigt utvecklingsbistånd som stärker livsmedelssäkerhet, jordbruk, jämställdhet, klimatmotståndskraft och egen försörjning. Liberalerna vill att Sverige fortsatt ska vara en av de starka internationella rösterna för ett generöst och effektivt bistånd. Kampen mot hunger är både en fråga om människors överlevnad och om deras frihet.
